Dagarna går så jäkla fort, ibland skulle man bara vilja stanna upp och dra i en broms men det funkar ju inte så. Dem sista 2 veckorna har gått i en rasande fart och vi har knappt vart hemma eller bara suttit ned. Igår började vi redan klockan 6 att börja rensa nere i källaren, mitt , ditt och slänga. Idag började jag redan klockan 5, kunde ändå inte sova. Idag får ju Kalle sin lägenhet, samtidgt som vi renoverar och fixar här i huset för att det nån gång skall bli klart, känns liksom som att man befinner sig i en bubbla. Båda vill samtidigt som vi inte vill, hur fasiken vet man att man gör rätt? Och vet man det nån gång?

Förra veckan var stressfaktor 100, vi skulle ju ha både dop och Kalles 30 årsfest, och hur mycket jag än försökt fixa och planera innan så var det HUR MYCKET som helst kvar att göra och med 3 barn och en liten då på 4 månader var det stressigt, men det GICK:) Dock mycket tack vare min underbara vän JESSICA utan henne hade det inte gått alls..

Dopet gick som dans, Elias var så snäll, pratade med prästen när prästen pratade och log och kikade på ALLT. Tyvärr var det många som inte kunde (ville) komma en del hade förklarliga själ, en del hade det absolut inte, vilket stör mig otroligt mycket när man inte kan vara ärlig och säga att man kanske inte vill istället, men ja alla är vi olika.  Mycket god mat serverades och det verkade som dem flesta var nöjda, vilket gillas mycket :)

Kvällen blev inte heller så mycket folk som vi hade tänkt men födelsedagsbarnet var nöjd efter nattens festande ändå, och 03:30 var vi  hemma igen, (börjar bli för gammal för sånt..ler..)