Söndag, söndag, kära söndag. Gjorde imorse en grön och en rosa ahlgrens bilar fluff och en marabou fluff så 3 stycken som nu står i kylen och skall står där iaf minst 6 timmar, sedan skall vi göra en tårta jag och barnen, bättre sent än aldrig. Skall prova oss fram för att se vad vi skall ha i Elias 2 tårtor på hans 1års dag. Så nu skall jag göra tårtor i massor framöver för att hitta den perfekta kombon :) Hade ju tänkt göra en etta tårta med marsipan på och en lastbilstårta med färgad grädde.

                                     "Dessa skall vispas sedan och sen imellan tårtbottnarna"

Cecilia skulle spela sin sista fotbolls match klockan 11 idag för säsongen, dem vann med 2-1 så bra avslutning :) Men efer matchen fick vi reda på att det är cup nästa helg, hmm det blir svårt då Sebbe med har cup på ett helt annat ställe, svårt att dela på sig och FRAMFÖRHÅLLNING liksom, vad är det? Nu är vi hemma iaf och jag skall slänga ihop och göra 2 tårtbottnar, så man kan misslyckas med en ;)
Igår gjorde jag och barnen hemma gjorda piroger på smördeg, gud så goda dem blev, barnen älskade dem och så enkla att göra ju, inte nyttigt kanske men en lördag får man väl ändå unna sig lite :)

Nä och jag kunde ju räknat ut med lilltån att dagen inte skulle bli som jag hade räknat med, Kalle ringde igår kväll och sa att dem hade ringt hans mobil för att dem inte fått tag i mig och sagt att Sebastian hade fotbollscup idag. Och han hade lovat att Sebbe skulle komma för att dem hade ont om spelare, så han hämtade sebbe här nyss. Bra att JAG som är mamma blir informerad liksom innan han lovar andra saker. Men ja det var cup och dem skulle spela 6 matcher, först matchen började 10:30 och dem räknade med att vara färdig spelade runt 17:00, och innan dem är hemma då (nästan 1 timma härifrån) så är ju klockan 18 nånting så BION kan vi ju bara skita i. Har ju ingen barnvakt annars hade vi gått bara jag och Cecilia.

Det var min födelsedag det, att bara få tillbringa den med dem 2 stora barnen, baka en tårta och gå på bio, jaja man skall tydligen inte ha för stora krav..ler..det är aldrig bra!

Däremot K har jag väl lust att spy galla över, han har fortfarande inte lärt sig det stora problemet vi hade i vårt förhållande, att man måste prata om saker innan man bestämmer nåt över huvudet på andra, speciellt när man vet att annat är planerat, ja svårt att lära gamla hundar sitta. Nä nu skall jag återgå till C och E som sitter och myser i soffan framför Händige Manny!

Hoppas ni får en fin Lördag på er alla!

Äntligen, Elias har somnat en stund, hur mycket jag än älskar den lille krabaten är det skönt när han somnar en stund och man får sätta sig ned och varva ned lite :) Han är högt och lågt, vill testa och prova allt, lär sig nåt nytt hela tiden, igår lärde han sig öppna ytterdörren så nu får den vara låst hela tiden, har man väl lärt sig är det ju sååå himla kul att göra det om och om igen..skrattar..
Idag skulle han äta sin lunch själv, detta var resultatet (som tur var han jag få av han tröja innan det värsta), så vad tror ni jag skall göra nu när han sover?!?!

JA det är fredag igen, veckan, ja vad skall man säga jag har inte riktigt vart med denna veckan, jag har liksom varit här men förmodligen mer som en robot, gått i min egen värld, fått barnen till skolan fått i dem mat osv Men ändå inte hängt med riktigt, Cecilia sa idag, Mamma du fyller år imorgon, du har väl inte glömt det? Men jo det harde jag faktiskt, jag har sagt att jag inte vill bli firad innan och jag står fast vid det, det finns så mycket annat att fokusera på, jag skall ta en bakdag med barnen imorgon har jag bestämt mig för och sedan skall vi gå på bio om nu K kan ha Elias som han har lovat. Så kanske vi kan se filmen Modig, det är iaf mina planer för morgondagen och jag hoppas det blir så nu.

Inser att jag borde fixa iordning min Header på bloggen, det är ju ett par år sedan sist och lite har ju hänt, barnen har blivit större, Elias finns ju hos oss, och Kalle har ju flyttat så ja lite inaktuell är den :)

För att fördriva dagen igår gjorde jag ALLT, bland annat beställde jag lite saker :) Jul närmar sig med STORMSTEG, jag vet inte riktigt varför men det har vart mycket funderingar kring jul här hemma, kanske för att jultidningarna kom, eller kanske för det som just nu händer i vårt liv.. Iaf har jag lovat barnen och mig själv att det skall bli en fantastiskt jul, oavsett vad som än händer, det är den tiden man får mysa och vara med familjen, och barnens stora högtid.

Så jag gick in för att beställa en plastmatta till köket, hösten är ju här och det blir kyligare inne, vi har tidigare haft en rya matta i köket , vilket INTE alls är lämpligt när man har småbarn ..ler.. så har vart på jakt en jäkla plastmatta, har avskytt dem tidigare, men inser att det nu är det mest lämpliga så sagt och gjort in och beställt en sådan, kikade lite mer och hittade MASSA julpynt, gardiner osv...

Så beställde några röda längder till hallen till dörren och fönstret, sedan några omtag, servetter (för att dem var billiga) och så TALLRIKAR, hittade söta stora eller ja 21 cm i diameter vanliga mattallrikar med en tomte på, var bara tvungen att ha dem, så 12 tallrikar blev så i år skall det dukas extra juligt ;)

Sedan köpte jag julgardiner och lite sånt som skall vara till köket som INTE är med på bilden, det får bli en bild på det när det är uppe senare i år, för ja även om paketet redan var skickat idag kan man väl inte sätta upp det redan i september ;) Nä jag brukar få upp allt på kvällen innan 1 dec, så har man gjort det, brukar inte vara så jättepigg på att pynt och dona heller men i år känns det bara som att det skall göras rätt :)

Vi fick besked igår, det var positivare för tillfället än vad jag har tänk, men det kommer ändå bli en kamp nu, men det skall gå, det bara SKA GÅ. Nya prover och tester är tagna så nu rullar väl hela karusellen på ett tag framöver. Pratade med mamma igår hon säger ju inte så mycket men jag hoppas jag fick ut det mesta iaf. Nu ser vi framåt!

5:e natten jag knappt sovit nåt, somnade strax innan 5 imorse av ren utmattning och vaknade av att klockan ringde vid 6, och fick rusa upp och kräkas, kändes som jag skulle tuppa av. Nätterna är fullkomligt hemska med alla tankar som kommer upp.. Dagarna går ju relativt fort och är ofta fyllda med nåt så man måste tänka på annat. Idag skall vi få ett utlåtande, så samtidigt som jag hoppas pappa ringer så fort han vet nåt, så vill jag ändå inte att han gör det, jag vill inte veta hur illa det är..

Elias är snuvig idag så jag hoppas det håller sig på den nivån och inte bryter ut till nåt mera, dock är det full fart på han :) Han har sprungit hela morgonen med Sebbes Bandy klubba, större än hela han men han får med sig den dit han vill.

Har vart en fullkomlig skitvecka, man tycker nån där uppe borde se till så man får lite lugn, men kanske finns det en mening med allt, kylen/ frysen - en sådan där side by side gick sönder igår, vi köpte den i maj så inte gammal, sedan imorse när jag skulle slänga i en maskin tvätt så fungerade inte den, jag försökte få igång skiten i nästan 20 min, men den ville inte starta, var helt stendöd (3år gammal)...
Efter denna helvetes vecka och dåligt med sömn så fick min frustration och ilska gå ut över den, några sparkar i sidan på fanskapet så kändes det lite bättre, och vad hände? Jo den hoppade igång och startade.. :O Man vet inte om man skall skratta eller gråta åt eländet, men kanske händer det för att jag skall ha annat att tänka på...

Dessa 3 gör livet lättare i denna svåra stund   

Varje dag är en kamp, att va själv med 3 barn är inte det lättaste, men det går bara man ger sig tusan på det, och utan barnen hade livet varit totalt meningslöst, barnen ger såå mycket. Sebbe kom igår när jag var som mest ledsen och sa, mamma du är mitt hjärta, jag älskar dig och vill inte att du skall vara ledsen   

Man försöker dölja allt ledsamt för barnen, men ibland känns det som dem kan se rakt igenom en... När jag fick reda på att mamma hade cancer nu kändes det som hela mitt liv kom ikapp mig, allt jag så länge stoppat längre och längre in i "garderoben" och försökt tränga undan kom nu i kapp i 300km, det bara rullar upp som ett virr varr framför mig..

När jag var liten var min mormor allt för mig, min trygga plats..Min far var alkolist, och med sprit i kroppen inte alls snäll, varken mot oss barn eller mamma, då fanns alltid mormor där och ofta fick vi åka dit och vara där när det blev för mycket bråk hemma. Men sedan blev min mormor sjuk i cancer, hon opererade bort brösten och det blev bättre ett tag innan skiten kom tillbaka, min mormor kämpade länge med den eländiga sjukdommen men en dag orkade hon inte mer och valde att ta sitt liv. Det var samma dag som jag hade skolavslutning från klass 7, minns det som det vore igår. Efter den dagen blev jag tvungen att bli vuxen, min mamma blev aldrig sig själv igen och jag har saknat min mamma många ggr efter det. När jag var 15 år var livet så outhärdligt hemma, så jag ville inget hellre än att mamma skulle lämna min far, det gjorde hon inte, hon valde istället att skaffa en lgh till mig så jag skulle komma därifrån. 15 år gammal, då tyckte jag det var ashäftigt, det tycker jag inte nu, jag ville bara ha min mamma, trygghet, närhet och kärlek.

Jag anklagar inte min mamma för nåt, jag tror hon försökte göra det som hon trodde var bäst, eftersom hon var otroligt rädd för pappa. Men jag har lovat mig själv att mina barn kommer aldrig få hamna i en liknande sits. Jag har kämpat och det var först efter att jag lämnade mina stora barns far som jag kände mig som en fri människa (den tiden är en helt annan historia) Sedan träffade jag Kalle och försökte lämna mitt gamla liv bakom mig, vi hade det bra och jag älskade Kalle otroligt mycket dem första åren, sedan började ett elände för oss också, vi försökte verkligen men ibland måste man skiljas åt. Vi finns där för varandra och det är jag tacksam för just nu.

98 blev min far en nykter alkolist och har försökt låtsas som dem tidigare åren inte existerar, tillslut gjorde man nästan detsamma, och även om jag aldrig haft nån nära kontakt till min far så har man ändå kunnat umgås då han och mamma fortfarande lever ihop. I lördags skulle vi åka upp och hälsa på och lämna en liten present från barnbarnen då han har fyllt år. Knappt hinner vi dit förrens han tar mig åt sidan och berättar att mamma har cancer visar läkarens brev men säger också att han absolut inte får berätta för mig för mamma och att INGEN annan vet. Dem få timmar vi stannade kvar där var pest och pina, jag kunde inte ens se mamma i ögonen, och ville verkligen bara åka hem, jag har vetat/ iaf haft mina aningar länge iofs då man ser hur hon sakta men säkert tynar bort..så nu börjar karusellen om igen, och tankarna bara snurrar och allt nystats åter igen upp..